Jag har säkert skrivit tio meningar som jag sedan raderat. Ingenting passar. Det är grått ute och jag funderar på att gå ut på en promenad, men icke. Jag har en hel del som jag borde sätta igång med, vilket skrämmer mig. I stället för att ta itu med uppgifterna på listan gör jag absolut ingenting, nada, niet. Det är väl så det är med söndagar. Katten däremot, han lever rövare. Det är som att all energi som tidigare varit inneboende hos mig, sakta men säkert överförts till katten. Det är ju bra naturligtvis, han kan behöva röra lite på sig.
Imorgon börjar vårterminen, det är svårt att tro när man ser sig omkring. Snö överallt. Det är 135 dagar kvar till det som jag skulle kalla för sommar. Jag gillar övergångarna mellan årstiderna. Det är nog inte så många som tänker på det, men det är mycket lite som är vackrare än det. När våren sakta övergår till sommar. Eller när sommaren övergår till höst. Det är inga tvära kast emellan dem. Det är en process, som pågår längre än vad man kan tro. När man ser det första tecknet på våren, när snön sakta smälter bort och krokusarna börjar blomma. När kvällarna blir ljusare och ljusare. Människor som börjar känna glädje igen, främlingar som genom ett leende visar att de har märkt det båda två. Våren är på ingång. Det, mina vänner är det värt att hålla ögonen öppna efter.
Nu ska jag slå på en film, vilken det blir har jag ännu inte bestämt.
PS. Nu har väl inte missat att Solsidan börjar ikväll kl 20.00 på fyran?
Tjotjo!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar